På den här sidan har vi samlat en del av det vi vet som visar att vi människor inte är ensamma om att ha många tankar och känslor. Det är viktigt att förstå att djur är varelser som upplever saker precis som vi människor, och att deras liv spelar roll för dem.

Medvetande och upplevelseförmåga

Det är svårt att bevisa om någon har ett medvetande för att medvetandet bara är tillgängligt för den som har det och för att det inte finns någon enighet om vad ett medvetande egentligen är. Det är ändå självklart för många människor, forskare och lagstiftare att djur är medvetna.

Självmedvetande – att förstå att du finns Självmedvetande betyder att en är medveten om sig själv som en självständig varelse. Det finns en metod som ofta används för att testa detta, som kallas spegeltestet. Det går ut på att sätta en färgprick i ansiktet på den som ska undersökas och sedan låta djuret se sig själv i en spegel. Om hen undersöker pricken i sitt eget ansikte, istället för i spegeln, ses det som ett tecken på en förståelse för att det är hen själv som avspeglas. Listan på djur som blivit ”godkända” i spegeltestet börjar bli lång, men även om ett djur inte klarar testat betyder det inte att hen inte är självmedveten. Testet är väldigt inriktat på syn, men hos vissa djur är lukt eller andra sinnen mycket viktigare.

Mentalisering – att förstå att andra har ett medvetande Mentalisering gör att du kan förstå att andra ser saker ut ett annat perspektiv. Genom observationer av vilda djur och olika experiment har en kunnat se tecken på att djuren kan förstå att deras flockmedlemmar, konkurrenter eller djur av andra arter också ser, känner och vill saker. Ett exempel är när en schimpans inte vågar ta mat om en viss individ är i närheten, men sedan vågar göra det när hen inte ser. Det skulle kunna förklaras med att dessa djur förstår vad andra ser och inte ser.

Glädje, skratt och lek

Alla sorters djur tycker om att leka och precis som för människobarn är lekande väldigt viktigt för individens utveckling. För många djur håller busigheten i sig tills de är vuxna. Det finns faktiskt många djur som kan skratta också, vilket får dem att må bra och sprida glädje.

Många djur kan också känna förväntan och blir glada när de får en belöning efter att ha löst ett problem. Till exempel tycker kor att det är roligt att lösa problem. När de lyckas lösa ett extra klurigt problem blir de väldigt glada och upplever ett lyckorus, som är väldigt likt det vi kan känna när vi klarar något svårt.

Vänskap, empati och sorg

Flockdjur, som människan är, är djur som lever i grupp och inte tycker om att vara ensamma. En kanske kan tro att djur i stora grupper är anonyma för varandra, men det stämmer inte. De stora grupperna byggs upp av mindre grupper med djur med olika relationer, som par, familjer och vänner. Många djur har vänskapsband som håller hela livet och de blir väldigt ledsna när deras kompisar dör eller har ont.

Djur visar ofta medkänsla genom att trösta varandra. De är snabba att trösta sina vänner om de har förlorat ett slagsmål eller om någon annan har blivit arg och anfallit dem. Många djur har också visat att de påverkas av andras känslor och humör.

I grymma och oetiska experiment har rhesusapor fått välja om de vill trycka på en knapp för att ge en annan apa en elstöt och själva få mat. Men då vägrade de trycka på knappen, vilket visar att de inte vill skada andra.

Tidsuppfattning, minne och planering

Det är en vanlig missuppfattning att djur av andra arter är ”fast i nuet”, och inte kan minnas det som har varit eller föreställa sig hur framtiden kommer se ut. Men forskning har visat att djur kan minnas platser och personer de inte sett på länge, och att de har en känsla av hur mycket tid som gått.

Ett bevis för detta är när djuren gömmer mat eller föremål på olika ställen. Dels hittar de ju sakerna igen, vilket visar att de minns var de gömt dem. Men de gömmer också saker som de kan ha användning av senare, vilket visar att de planerar för framtiden.

Vem kan ha ont?

Det har länge pratats om ifall fiskar kan uppleva smärta eller inte. Men nu är de flesta eniga om att fiskar faktiskt kan känna smärta. Det har gjorts plågsamma experiment för att testa detta och de här experimenten har även visat att fiskarna upplever smärtan som negativ. Studier har också visat att fiskar kan känna rädsla och att de minns och undviker smärta.

Det har inte gjorts lika mycket forskning på smärta hos ryggradslösa djur (till exempel kräftdjur, insekter, musslor, maneter och maskar). Men det finns en hel del som visar att även ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I de fall där vi inte vet säkert om djur kan känna smärta tycker vi att en ska ta det säkra före det osäkra och utgå ifrån att de kan uppleva smärta, och gör vad en kan för att undvika lidande.

Bild: Katho Menden/Shutterstock