Om vi skulle springa på en tiger så hade vi förmodligen känt oss väldigt små, en tigerhane kan vara över 3 meter lång (då med 1 meter lång svans) och väga runt hela 300 kilo! Honor är oftast lite mindre i storleken. Tigern har rejäla klor och tänderna är mycket stora – hörntänderna är de största bland alla kattdjur och kan vara upp till 10 cm. Även om tigern är kaxigt stor så är den faktiskt väldigt smidig och snabb – de kan uppskattningsvis springa, en kortare sträcka, i över 50 kilometer i timmen! En snabb kisse med andra ord.

Randig kostym

Kattdjurets vackert randiga päls håller tigern varm, men fungerar också som ett kamouflage vilket gör den svår att upptäcka när den lurpassar. Precis som varje människa har ett unikt fingeravtryck så har varje tiger ett eget mönster, som inte bara finns i pälsen utan även i huden därunder.

Bra på mycket

• till skillnad från många andra kattdjur trivs tigrarna bra i vatten och är väldigt duktiga på att simma.
• tigern har bra syn – ett kattdjur behöver bara en sjättedel av det ljus som vi människor behöver för att kunna se.
• deras hörsel är så skarp att de kan höra ljud med mycket låg frekvens som människor inte ens kan uppfatta.

… men tigerns luktsinne är däremot inte det bästa och används mest för att kommunicera med andra tigrar. Tigrar använder sig nämligen av doftmarkeringar.

Jagar och blir jagad

Tigern lever och jagar mest ensam och oftast i dunkelt ljus vid gryning eller skymning. De smyger sig på sina byten. Du visste kanske inte att de flesta jaktförsök misslyckas och bara var tionde till tjugonde jakt är framgångsrik och att det kan gå dagar mellan måltiderna. När de inte jagar tillbringar de resten av dagens alla timmar med att vila. Ganska likt familjekatten va?

Tigerns familj

Ungefär tre månader efter parning föder honan vanligtvis två eller tre mycket små, blinda och hjälplösa ungar. Den första månaden hålls de väl gömda och skyddade i till exempel grottor eller bland täta buskar. Ungarna diar tills de är fem månader gamla, men kan börja äta fast föda redan efter två månader. Vid åtta till tio månaders ålder börjar ungarna att jaga tillsammans med sin mamma och mellan 17 – 24 månaders ålder lämnar de mamman för att ge sig ut på egna äventyr och för att skapa en egen familj.

Här finns tigern

Så länge tigern har tillgång till vatten, föda och skydd för sig själv och sina ungar kan den trivas i flera naturmiljöer och klimat, som till exempel tropisk skog och barr- och lövskogar. Idag finns det vilda tigrar av olika underarter i tio länder. De flesta finns i Indien, men även i Bhutan, Nepal, Bangladesh, Thailand, Myanmar, Malaysia och Indonesien (Sumatra), Ryssland och Kina. Det finns ett internationellt arbete, att inom några år, återintroducera tigern till Kazakstan, där den försvann för ca 70 år sedan.

Starkt hotad

Tjuvjakt är ett stort hot mot tigrarna eftersom många människor vill sälja djuret på olagliga djurmarknader – där det säljs allt från morrhår och tänder till svansar och skelett. Tigrar föds upp i fångenskap för att bli produkter som kan säljas på dessa olagliga djurmarknader eller så fångas och skadas dem ute i det vilda.

Farliga snaror i skogen

Tjuvjägarna använder skjutvapen eller snaror för att fånga in tigrar och andra vilda djur. Snaran är ett rep som dras åt runt exempelvis ett ben när tigern kliver i den. Eftersom den här typen av fälla både är enkel och billig att göra och sätta ut, så finns det massor av snaror ute i tigrarnas skogar. Detta är ett särskilt stort problem i delar av Sydostasien. Det är ett otroligt elakt sätt att fånga djuren på eftersom en infångad tiger kan sitta fast i flera dagar innan den hittas. Ibland hittas den inte förrän långt senare och då har djuret avlidit av svält eller av sina skador. Snarorna är extremt farliga och utöver tigrar, fastnar även bland annat sköldpaddor, apor, elefanter och leoparder.

Tjuvjakten är svår att bekämpa och möjligheterna att bevaka dessa stora skyddsområden, där många tigrar lever, är inte tillräckligt bra. Kombinationen för få parkvakter och extremt snabb utplacering av snarorna gör att parkvakterna inte hinner med att plocka bort alla snaror. Tack och lov hittas en hel del snaror och detta visar tydligt att parkvakternas arbete gör en stor skillnad för tigrarna och andra djur som hotas tjuvjakten.

Miljöförstörelse

Tigern hotas också av att miljöerna de lever i, helt enkelt försvinner eller delas upp i allt mindre, isolerade områden. I dag finns tigrarna på ungefär fem procent av deras ursprungliga utbredningsområde, vilka dessvärre blir fortsatt allt mindre. Det beror till största delen på avskogning, där träd huggs ned för att användas som virke eller för att marken ska användas till jordbruk. Vi människor breder ut oss allt mer och vägar och bebyggelse korsar tigrarnas områden och styckar upp dem. Tigrarna behöver vidsträckta områden att leva på. Mindre områden ger plats för färre tigrar eftersom maten inte räcker till, och dessutom ökar det risken för inavel och sjukdomar. Räddas tigrarna, räddas samtidigt både miljö och andra djurarter.

Att skydda tigern betyder att vi skyddar hela ekosystemet de lever i och det betyder också att om vi kan återställa tigerns ursprungliga utbredningsområde skulle detta ge ringar på vattnet i form av skydd för flera olika naturtyper. Det skulle bidra till att bland annat mildra klimatförändringarna och att minska risken för naturkatastrofer.

Tiger King och andra tigerfarmer

Det tros finnas mer än 8000 tigrar i fångenskap på de cirka 300 tigerfarmer som finns i Kina, Thailand, Laos och Vietnam. I USA finns mellan 5 000 och 7 000 tigrar mestadels då ägda av privatpersoner och en mindre procent utav dessa är instängda på djurparker. Tigrarna blir till produkter på den olagliga marknaden som vi har nämnt tidigare men också för att bli husdjur eller utnyttjas för underhållning. Förr fick en ha tigrar på cirkusar även i Sverige men sedan 1998 är det, tack och lov, förbjudet att ha vilda djur (björnar, apor, tigrar och lejon, men senare ocksåelefanter och sjölejon från år 2019) på cirkus som underhållning.

Djur används av människan som underhållning på flera olika sätt. Människor går till djurparken och tittar på exotiska djur, skrattar åt deras konster på cirkusen, satsar pengar på dem i travlopp, tar bilder med dem på turistmarknader och använder dem i reklamfilmer. Alla dessa verksamheter har gemensamt att de inte ligger i djurens intresse och att djuren utnyttjas och riskerar att fara eller far illa. Rädda Djuren-klubben tycker, tillsammans med Djurens Rätt, att alla djur ska få lov att vara fria och leva i sin naturliga miljö utan att behöva bli störda av människor.