Råttor är fantastiska djur

En har aldrig tråkigt med råttor omkring sig. De är sociala flockdjur vilket innebär att de vill ha sällskap av minst en annan råttkompis. De vill också gärna ha människor i sin närhet och gillar när en pratar och busar med dem och låter dem upptäcka nya spännande saker.

Precis som vi människor är alla råttor olika och har olika behov. Vissa tycker om att bara ligga och mysa och äta godsaker, medan vissa älskar att busa omkring. Därför kan de såklart behöva lite olika skötsel.

Något som en bör veta om när en tar hand om råttor är att de inte lever så länge. De blir ungefär två år gamla, men vissa kan bli så gamla som fyra år. Det är lätt att fästa sig vid dessa speciella djur och många blir väldigt ledsna när ens råttkompisar dör. Men den tid en får leva med sina råttkompisar är å andra sidan helt ovärderlig. Om du funderar på att ta hand om råttor är det tyvärr inte så bra att vända sig till en djuraffär som säljer råttor och andra djur i butiken. Om en köper råttor från en djuraffär stödjer en ofta en oseriös och orättvis behandling av råttorna. Vänd dig gärna istället till någon organisation eller förening som jobbar med att omplacera råttor som behöver nya hem av någon anledning, till exempel Råtthjälpen eller Smådjurschansen.

Det är viktigt att tänka på att inte låta råttor av olika kön bo ihop, såvida de inte är kastrerade. Råttor blir könsmogna redan vid 4-5 veckors ålder och de kan få många ungar om honor och hanar får träffa varandra.

Hur vill råttorna bo?

Råttor trivs bäst i en stor bur eller inhägnad som är tillräckligt hög för dem att kunna klättra omkring i. Det finns egentligen inga tillräckligt bra färdiga råttburar att köpa. Många köper istället höga voljärer för fåglar som de sedan inreder med allt möjligt skoj – hyllor, lådor, korgar, hängmattor, rör, stegar och tampar. Råttor är nyfikna och de flesta älskar utmaningar.

Det är bra om en använder sig av material som inte suger åt sig fukt, som plast och metall, när en inreder buren. Trä och tyg är jätteroligt för råttorna att tugga på och göra gosiga bon av, men en får vara beredd på att byta ut dessa material ganska ofta eftersom de gillar att kissa lite här och var. Tyg går förstås bra att tvätta och använda igen. Oftast kissar de mest på den plats de gillar allra bäst att ligga och mysa på. Det är ett sätt för råttor att revirmarkera och säga ”Tjing! Den här platsen är min!”. En eller flera toalådor med kattsand eller annat strömaterial är bra att ha i buren. Oftast lär de sig snabbt att bajsa i lådorna, men en del bajspluttar kan hamna utanför också.

Råttor har väldigt känsliga luftvägar så det är viktigt att inte ha något dammigt strömaterial som bottenmaterial i buren. Vanligt kutterspån är till exempel inte bra att använda till råttor. Många använder flis av lövträ eller olika typer av pappersströ som går att köpa, men det fungerar också jättebra att använda tidningspapper, som ju är gratis och ett bra sätt att återanvända sådant som annars skulle slängas. Råttor kan få skador på sina baktassar om de har ett för hårt underlag. Många använder därför dörrmattor som går att klippa till valfri form och storlek att ha som underlag på hyllor och golv.

Vad ska råttorna äta?

Råttor är i naturen blandkostare och inte vegetarianer som marsvin och kaniner är. De äter förutom vissa växter, bär och säd även kadaver, insekter och en och annan mus om de skulle springa på en. Egentligen gillar råttor också i stort sett samma mat som vi människor gillar – de älskar socker och fett! En får därför se upp så att ens råttkompisar inte får för mycket godsaker. Matglada råttor kan lätt bli överviktiga och det mår de dåligt av. Många blandar sitt eget rått-torrfoder och varierar kosten genom att också servera färsk mat i form av grönsaker och rester från middagen – bara inte middagsmaten är för starkt kryddad eller saltad.

Hur pratar råttor?

Som alla djur har råttorna också ett eget språk som de använder för att prata med varandra. Det är viktigt för råttor att kunna kommunicera med varandra eftersom de är flockdjur. De ger ifrån sig högfrekventa ljud, men dessa kan vi människor oftast inte höra. Det går att höra med särskilda instrument som kan fånga upp dessa ljud, hur råttor som busar och leker skrattat och fnittrat.

Sammanhållningen i råttflocken visas genom att råttorna putsar varandra. De kan också få för sig att rida på varandra. En tillfälligtvis dominant råtta kan fnysa, resa ragg och gå på att vaggande sätt och vända rumpan mot den som råttan är sur på. Ofta gör råttor upp genom att ha små boxningsmatcher likt kängurur. Den råttan som ger sig visar sig underlägsen genom att lägga sig på rygg och låta den då dominanta råttan nosa och kanske till och med putsa dess mage. Det är ovanligt att råttor bits, och särskilt ovanligt att de biter människor. En råtta som biter en människa mår oftast inte bra. Det kan bero på att råttan har farit illa tidigare i livet och har blivit rädd och lättstressad. Aggressivitet är delvis ärftligt men det är inte alltid så. Många gånger kan en med en hel del tålamod få en aggressiv råtta till att bli världens mysråtta!

När en råtta njuter kan den ”knastra”. Den tuggar då sina tänder mot varandra och det hörs ett knastrande ljud. I samband med detta kan en dessutom få se att råttan ”ploppar” med ögonen. Detta ser lite lustigt ut då råttans ögon plötsligt blir större och mindre med snabba växlingar. Men det är ett tecken på att råttan är avslappnad och myser.

Ge bort ett medlemskap

5 tidningar per år + en välkomstpresent 🎁

Vi får en starkare röst 🐮💪

Läs mer

Rädda Djuren-klubben

Rädda Djuren-klubben är en barnklubb för alla barn upp till 13 år som gillar djur och som vill att djuren ska ha det bra! 🐶🦁🐰

Vi sprider information om djur, hur de har det, deras rättigheter och om hur du kan hjälpa djuren på enkla sätt. Det gör vi genom den här hemsidan och genom vår egen tidning Klubbnytt som våra medlemmar får fem gånger per år.

Kika gärna in på våra sociala kanaler, vi finns på:

Om oss

Rädda Djuren-klubben samarbetar med Djurens Rätt.
Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad globalt för de djur som är flest och har det sämst. Är sedan 1882 Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med fler än 50 000 medlemmar.

Vi står alltid på djurens sida.

Om Djurens Rätt

Förälder eller Pedagog?

Vi vill hjälpa alla barn att utveckla medkänsla för alla levande varelser, därför har vi också information och hjälpmedel för dig som är pedagog eller förälder.

Här kan du hitta information för dig som är vuxen och om hur materialet kan användas i din vardag eller i din undervisning.

Vill du ge bort ett medlemskap till ett barn eller läsa något av de tidigare medlemsnumren från Klubbnytt?

Läs mer