Kor sväljer sin mat flera gånger

De flesta kor äter helst olika sorters gräs och andra vallväxter, som till exempel klöver. När de betar sliter de av gräset med tungan, och så tuggar de gräset med kindtänderna innan de sväljer det första gången. Ja, för kor sväljer faktiskt samma mat flera gånger! Det kallas att idissla. Man brukar säga att korna har fyra magar, och det är nästan helt sant. De har bara en vanlig mage, löpmagen, men de har även tre extramagar eller avdelningar i magen. De olika extramagarna heter

• våmmen
• nätmagen
• bladmagen.

Kor är idisslare, och det betyder att de tuggar maten en extra gång. Först tuggar de lite slarvigt och sväljer ner maten, som då hamnar i våmmen. Men sen kommer maten upp i munnen igen efter en stund, för att tuggas en gång till och sväljas igen!

Maten går vidare genom alla avdelningarna av magen som gör olika saker med maten innan den går vidare ut i tarmen. Det finns många andra djur som också idisslar, som till exempel giraffer och hjortar.

Kor bryr sig om sina kompisar och kalvar

Kor är flockdjur och tycker om att vara nära varandra nästan hela tiden. De har oftast två till fyra kompisar som de tycker mest om.

Om korna fick välja skulle de ta hand om sina kalvar länge. Kalvarna skulle då dia, alltså dricka mjölk, tills de var 6–12 månader gamla. Men i mjölkindustrin får kalvarna tyvärr inte vara med sina mammor eftersom människorna vill ha mjölken som kalven dricker.

Olika raser i Sverige

Det finns massor av olika raser men om du ser kor i en hage ute på sommaren så är det förmodligen Svensk röd och vit boskap eller Svensk Holstein. De raserna är vanliga i mjölkindustrin. Men det finns också andra raser, som till exempel Fjällkon som gillar att vara ute hela året och klarar det fint även uppe i norra Sverige. De går gärna i skogen och äter blad och annat som inte alla kor vill äta.

Kor vill ha kul och gillar att lösa problem

Kor gillar bland annat att leka med bollar, och att lösa kluriga problem! Om de lyckas lösa ett extra svårt problem så blir de väldigt glada och upplever ett lyckorus, precis som vi kan känna när vi klarat något svårt. För visst blir väl du väldigt glad när du äntligen kommer på lösningen på ett krångligt problem?

Det här vet vi om kor för att forskare har gjort experiment där de fäste elektroder på kors huvuden för att kunna se vad som hände i hjärnan när korna fick göra olika saker. När de fick lite kluriga utmaningar att lösa kunde de se att korna kände starka lyckokänslor.

Kor i livsmedelsindustrin

Det går inte riktigt att skilja på mjölk- och köttindustrin eftersom det mesta av nötköttet som säljs kommer från kor och kalvar från mjölkindustrin. Egentligen kan en ko leva i 20–25 år, men när korna i mjölkindustrin bara är runt fem år anses de ofta inte ge tillräckligt med mjölk längre, och skickas då till slakt. Innan korna fyller fem år föder de en kalv om året för att de ska kunna fortsätta att producera mjölk till mjölkindustrin. Kalven tas från sin mamma direkt och placeras ensam i ett bås. Anledningen till att människor gör så är för att kalven inte ska kunna dricka mammans mjölk, eftersom människorna vill ha den. Detta är självklart väldigt stressande för både mamman och kalven och går emot deras naturliga instinkter.

Alla kor har rätt att gå ute på sommarbete under 2–4 månader. Men de kor som producerar mjölk får ofta bara vara ute sex timmar om dagen. Det innebär att de kan hållas inne över 90 procent av sina liv. Resten av tiden hålls en del av dem uppbundna inomhus för att de ska kunna mjölkas.

När de är uppbundna inomhus kan de inte röra sig fritt, eller ens klia sig, utan bara stå upp eller ligga ned. Antalet uppbundna kor i Sverige minskar varje år, och i stället har de något som heter lösdriftssystem när korna är inomhus. Lösdriftssystem innebär att det finns bås där korna kan äta eller ligga ner och vila, men de kan röra sig fritt mellan båsen. Det gör att korna har mer utrymme att röra sig på när de är inomhus, men det är fortfarande långt ifrån en naturlig miljö för dem.

Ko-ord

Vi kallar dem oftast kor när vi pratar om dem till vardags men egentligen heter de nötkreatur eller nötdjur. De olika medlemmarna i kofamiljen har också egna namn, känner du igen alla?

• Kalv: Ett ungdjur av nötkreatur.
• Kviga: Nötkreatur av honkön som ännu inte fött någon kalv.
• Ko: Nötkreatur av honkön som fött minst en kalv.
• Tjur: Nötkreatur av hankön.
• Oxe: Kastrerat nötkreatur av hankön som är över två år.
• Stut: Kastrerad tjur som är yngre än två år.