Det finns ungefär 250 arter av humlor i världen. 37 av dem finns i Sverige.

Många humlearter bor i gamla sorkbon i marken eller under grästuvor. De bor också i musbon i murkna stubbar, lövhögar eller i stenmurar. Det finns en sorts humla som kallas för ”snylthumla”. Den låtsas vara en riktig humla, så att den kan få bo i de vanliga humlornas bon.

Det finns humlor med långa tungor och humlor med korta tungor. De korttungade humlorna samlar nektar och pollen från grunda blommor. De gillar t ex blåbär, lingon, hallon, maskrosor och ljung. Det går bra för de korttungade humlorna. Vid de flesta lantbruk är de korttungade humlorna fler än de med lång tunga.

Humlor med långa tungor samlar nektar och pollen från djupa blommor. De är anpassade till växter där nektarn samlas i en djup pip. De gillar t ex rödklöver och åkerböna. I Europa, och även i Sverige, är flera långtungade humlearter hotade, eftersom människor skördar mer och mer av de växter de gillar.

En brukar säga att humlor inte sticks, utan att de bränns. Men det stämmer inte riktigt, för humlor sticks också, men det gör bara mindre ont än när getingar och bin gör det. Fast det ska till ganska mycket innan en humla blir arg – de är ganska lugna av sig.

Vi människor har nästan alltid en temperatur på 37 grader. Eftersom humlan kan vara så varm som 40 grader kan en ibland se den flyga i snöoväder långt upp i landet!

Det finns en myt som säger att humlor egentligen inte borde kunna flyga. Men denna myt uppfanns för länge sedan, när vi inte visste lika mycket om humlor som vi vet nu. Humlor flyger nästan som helikoptrar, men snurrar inte riktigt runt vingarna, utan flaxar med dem och skapar samtidigt en pytteliten virvelvind ovanför sig, som hjälper till att hålla humlan uppe.