I Sverige finns det två arter av harar; fälthare och skogshare, där fältharen är den vanligaste. Fältharen lever över nästan hela Sverige, från längst ner i Skåne i syd till de sydligaste delarna av Norrland. Bäst trivs haren ute på stora fält och öppna landskap. Från början kommer fältharen från mellaneuropa men togs hit under 1800-talet och spred sig runt om i vårt avlånga land. Visste du att det finns olika typer av harar på alla kontinenter förutom på Antarktis och Australien?

Fältharen är runt 50–70 centimeter lång och ytterligare 10 centimeter längre blir den när vi räknar in svansen. Fältharens öron är superlånga, längre än skogsharens, och de har en väldigt bra hörsel. Synen är lite sämre men haren har ett stort synfält på 360 grader tack vare ögonens placering.

Hoppar högt och långt

Harar tycker om att bo och leva på stäpp och slätter som men den kan också leva i skogar och områden med berg. Men allra helst i öppna marker där det finns mycket växtlighet som gräs, örter och buskar. På harens meny står blad av örter och gräs överst på vad de gärna mumsar i sig. Ibland även rötter, spannmål, växter med inslag av bark och kvistar. Under vintern gnager den bark av mindre träd.

Fältharen är mycket skygg och lever oftast ensam. Natten är den tid som haren är som mest aktiv och då lämnar den sitt gömställe vid skymning och kommer tillbaka först strax före soluppgången. Ibland vandrar fältharen upp ett par kilometer innan den börjar äta och under en hel natt kan den vandra så långt som 1,5 mil!

Att hålla koll och speja är en viktig uppgift som haren sysselsätter sig med under dagen.

Då sitter den utan någon rörelse i en grop med huvudet riktat mot vinden för att upptäcka ljud från faror så tidigt som möjligt.

Rekordsnabb

Fältharen är det snabbaste landlevande djuret i Sverige och kan komma upp i hastigheter upp mot 75 kilometer i timmen! Det finns dock fåglar, som till exempel pilgrimsfalken, som är betydligt snabbare än haren. För att haren ska klara sig undan pilgrimsfalken har den en speciell taktik för att rädda sig själv. Haren ändrar plötsligt och ofta riktning eller hoppar när den blir jagad för att förvilla och skaka av sig fienden. Haren kan hoppa flera meter högt och långt vilket få andra djur kan hänga med på.

Flera kullar om året

För fältharen i södra Sverige startar parningstiden i början av året och honan kan efter en dräktighetstid på 40–46 dygn föda den första kullen redan i februari. Den första kullen består vanligen bara av en eller två ungar, medan årets övriga två eller tre kullar består av 2–5 ungar. Ungarna är pälsklädda och har öppna ögon vid födseln.

Precis som skogsharen bygger fältharehonan inte något bo utan föder ungarna i en grund grop i marken. Mamman är väldigt försiktig och flyttar ungarna flera gånger och sprider ut dem för att undvika att fienden ska få syn på dem. För att vara extra försiktig besöker mamman sina ungar bara en gång om dagen för att låta dem dia. Under vårens parningstid ser en ofta många hanar som vill imponera på honorna genom att slåss och ställa sig på bakbenen och boxas.

Påskharen

Haren är väldigt bra och snabb på att föröka sig och har flera kullar om året, vilket har blivit en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren ofta med våren och sin tur med påsken, som är den tid på året när en firar att livet kommer tillbaka efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol under påsken som står för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den lite tokiga missuppfattningen hos små barn ibland, att en kan tro att haren lägger ägg. Påskharen kom till Sverige på slutet av 1800-talet och är från början en tysk tradition.

Hjälp haren och andra djur med en miniklubb

Är ni ett gäng kompisar som vill göra mer för djuren tillsammans? Då kan ni starta en miniklubb och gemensamt göra bra och kul saker för djuren!

Vad är en miniklubb?

🔸 Kompisar som tillsammans gör bra saker för att hjälpa djuren

🔸 Är minst 3 st och mellan 6–13 år

🔸 Miniklubbarna väljer själva vad och hur mycket de vill engagera sig.

🔸 Hjälper varandra att bli djurvänner

🔸 Lära sig vad djur behöver för att må bra

🔸 Peppar fler att ställa sig på djurens sida

Alla miniklubbar är:

🔹 Gratis

🔹 Idella

🔹 Demokratiska

🔹 Öppna för nya djurvänner att delta i.

🔹 I samarbete med Rädda Djuren-klubben & Djurens Rätt för pepp, råd och kul tips till sin miniklubb.

Vad kan en miniklubb göra?

• bygga djurbo
• sätta ut vatten till djur när det är varmt
• starta en insamling
• baka vego
• dela vegorecept och inspirera andra att käka vego
• panta burkar och skänka pengar till djuren

… och mycket mer! Vad och hur mycket ni vill göra bestämmer miniklubben gemensamt.

Här kan ni läsa mer om hur enkelt det är att starta en miniklubb!