Ursprungliga arter av vildfår finns idag i östra Asien, Nordamerika och Nordafrika. Alla europeiska arter av vilda får dog ut för 3 000 år sedan, utom den europeiska mufflon som antingen är ursprunglig vilda eller förvildade tamfår.

Vilda fårarter blir 1,2–1,8 meter långa, plus svansen som är 7 till 15 centimeter lång. Mankhöjden (från marken till manken, den högsta punkten på djurets rygg) är 65–125 cm. De väger mellan 20 och 200 kg. Hanar är större än honor.

Vilda får är oftast bruna. Tamfårets päls kan vara allt från helt vit till chokladbrun eller fläckig. Från början hade fåren kortare päls. Ulliga får, som de som finns idag, utvecklades först efter att de bott hos människor och avlats i flera tusen år. Hos vilda får har både hanar och honor horn. Baggarna (hanarna) kan ha jättestora horn, de största rasernas horn är över en meter långa! Honorna (tackorna) har mindre horn. Baggens horn är oftast kraftiga och väldigt vridna, tackornas är bara lite bakåtböjda.

Fåren vill leva i en flock med många andra får.

Fåren gillar att äta allt från gräs och örter till sly, blad och bark från de flesta trädarter, till exempel sälg och asp. De vill leva i en flock med många andra får. Många vilda fårarter lever i bergiga områden och är bra på att klättra, men de tama fåren är ofta dåliga på det.

Får brukar vara aktiva på dagen men ibland vilar de under dagens varmaste timmar och letar mat under natten. Honor lever tillsammans med sina ungar i grupper som ibland förenar sig till större hjordar. Hanar är utanför parningstiden skilda från honorna och lever ensamma eller i egna grupper.

Tamfår blir oftast mellan 10 och 12 år, men vissa får kan bli upp till 20 år.

Får har bra hörsel och är känsliga för ljud. De har även bra syn: deras pupiller är horisontella och de kan se bakom sig utan att vrida på huvudet!

Kanske har du hört uttrycket fårskalle? Det är ett uttryck som en del använder när de menar att någon inte är så smart. Men forskare har kommit fram till att fåren är smartare än många tror. De är också duktiga på att förstå hur andra känner sig genom att använda sig av sitt luktsinne, hörsel och genom att se det på andras kroppsspråk. Det fungerar lika bra på människor! De gillar glada människor men om det kommer någon som är sur så backar de undan.

På många sätt är fåren lika oss människor. Ibland är de glada och spralliga och ibland är de ledsna. Till exempel om de saknar någon kompis eller familjemedlem är de ledsna. De har ofta några kompisar som de gillar extra mycket och som de är med hela livet. Om de känt någon människa som de tycker om men inte träffat på ett par år så spelar det ingen roll utan fåret springer fram och hälsar på sin vän. De har riktigt bra minne och glömmer inte en vän.

Människor och får

Tamfåret är ett av de djur som människor levt med längst. Människor började tämja får för ungefär 9 000–11 000 år sedan, med början i Iran och Irak. De tämjde får för köttets, skinnets och mjölkens skull.

Några olika fårarter:

• Argali (Ovis ammon) är världens största fårart och lever i Centralasien.
• Sibiriskt snöfår (Ovis nivicola) finns i norra Sibirien.
• Amerikanskt snöfår (Ovis dalli) finns i nordvästra Nordamerika.
• Tjockhornsfår (Ovis canadensis) lever i västra Nordamerika.

Liten får-ordlista:

• Hona: tacka
• Hane: bagge, bäse, gumse eller vädur
• Kastrerad bagge: hammel
• Ungar: lamm

På Gotland kallas får för lamm, och deras ungar får lammungar.